Pratar du för mycket om skapande på jobbet om din chef, sedan ett halvår, säger att hon sett att folk gjort kransar av gamla galgar, börjar tänka på dig och ger dig en att prova på? Kanske.
Fast det är ju också väldigt, väldigt fint att förknippas med en sån sak. Och att hon håller kvar och agerar efter den tanken. Inte minst för att jag annars inte hade fått möjlighet att skapa den här ljusstaken;
Efter en liten omgång med hammaren, för att släta ut galgen och böja den rund, knöt jag fast två snittblommor med silvertråd. Dessa tror jag är en variant på eucalyptus, som ju är minst lika fint även när de torkat.
I en av mina gömmor hittade jag en silverfärgad ljuskopp. Galgen var tillräckligt bred för att det skulle räcka med superlim för att få den på plats. Perfekt för en otålig människa som mig, som vill att det ska torka på ett kick.
Det tvinnade ljuset i korall blev så fint till det glågrågröna i bladen. Fyndat på loppis för ynka två kronor. Älskar loppisljus!
Lite bucklig, mycket charmig. Precis lagom lördagssyssla, om du frågar mig. Nu blir det att avlägga rapport på jobbet till veckan.
2 kommentarer
Wow så fin! Jag hoppas hitta en galge i stål för pyssel också, vilken snäll chef du har 🙂
Tack! Håller tummarna för dig, tydligen har de varit vanliga på kemtvättar 🙂 Ja, hon är fantastisk <3