Septemberstunder


Hej hej hallå! Här är jag!

Bloggen fick visst ett ganska långt sommarlov, men jag lovar att jag lever och mår. Kanske lite extra mycket nu, för vi har kommit en tredjedel in i min favoritmånad september. Eller ja, en av mina favoritmånader, glöm inte februari. Ett ultimat thea-år hade varit fem månader september, fyra månader februari och så tre månader i en kombination av augustis temperaturer och julis ljusa nätter.

Men ja, sidospår.

Det är september! Och jag önskar att jag antingen kunde 1. få tiden att gå mer långsamt eller 2. kunde dela mig själv i typ tre delar, för det är så himla mycket fint som händer och sker. Det finns svamp att plocka, bär att samla, äpplen att musta, ljus att tända, mysiga evenemang att gå på och tusen höstvyer att både njuta av och fånga. Gör mitt bästa för att balansera det hela, p r i o r i t e r a och påminner mig konstant om att; det kommer fler septembrar. Tack o lov för det!


Förra lördagen, septembers allra första, var det hantverkets dag. Hade sparat en bild på en bild från en anslagstavla i mobilen. På den bilden i bilden stod det att det skulle finnas massa (enligt mig) intressanta saker att ta del av i hembygdsparken. Så den här lördagen traskade jag dit och tog del av det.

Fokus i år var på lin och ull; det bearbetades, spanns med spinnrock, tovades bollar i tesil – och det var fantastiskt! Älskar att ta del av sånt här, att se kunskapen och tiden som ligger bakom en produkt, även om metoderna i vissa fall moderniserats idag. Att lära mer om en process är en så viktig del i att i längden förstå och värdesätta delar som pris och hållbarhet!

Fokus på lin och ull var det ja, men det bakades också tunnbröd i Annagården, erbjöds prova på-smide i smedjan och så fanns det ett och annat trähantverk att beundra. Så fin dag!

Igår, på septembers andra lördag, traskade vi återigen ner på byn. Också nu med sikte på hembygdsgården, denna gång för årets skörde- och hantverksmarknad!

Älskar! Det är så jäkla mysigt! Önskar ibland att det kunde vara lite mindre folk där samtidigt pga. avskydde trängsel redan innan pandemi, men är också otroligt glad att så många kommer för att handla lokalt.

Kolla va! Vilka skatter. Vitlök, små tomater, bondbönor och havtornsmarmelad!

Hantverk fanns det också ja! Keramik och stickat. Och bröd, ost, potatis, viltkött, filtar, tvålar, honung, buketter, ägg, saft och säkert 100 saker till. Gick säkert nio varv. Två för att rekognosera, två för att köpa, fem för att njuta.

Log säkert som ett litet fån hela tiden också.

Vad korgen fylldes med? Mjukt tunnbröd, grönkål, två marmelader (havtorn, hjortron) och två kilo potatis. Tackar!

När vi kom hem plockade jag in en liten bukett luktärtor också. Kändes som att det fanns något att fira. Men så känns det lite varje dag just nu; det är ju för tusan september ♥

 

Hur mår du? Vad har du hittat på sedan sist? Vill du berätta något från sommaren som var eller hösten som är? ♥
2 kommentarer

Doppa tån & vara självsnäll

För tre år sedan åkte jag till ett rött hus i Sikeå för att gå på rotslöjdskurs hemma hos Julia. Ungefär ett år senare mötte hon mig här i Bureå, för att låta mig få fota bilder till hennes hemsida.

Och så, i april i år, hörde hon av sig igen. Projektet sedan 1,5 år skulle invigas; ville jag föreviga resultatet?

Ville jag?

Som du (kanske) vet var jag sjukskriven en stor del av 2020. Efter år av att ignorera känslor och stress kring sjukdomsbesked, otrygghet, rädsla och sorg – i kombination av alldeles för hårda krav på mig själv – fick kroppen nog.

Med mig från det fick jag många lärdomar, ett nytt sätt att se på livet, nya prioriteringar. Jag jobbar fortfarande på det varje dag, att inte oroa mig, att vara snäll mot mig själv, att lyssna på kroppen. Landar allt oftare i att livet löser sig. Det svåraste har varit att lära sig säga ”nej”. För det är så ofta ett ”ja” innebär att jag får göra något roligt. Men samma ”ja” har också ofta inneburit oro i förväg, tvivel i efterhand, eller helt enkelt för lite återhämtning mellan alltihop.

Så vad skulle jag säga nu – ett år av lärdomar rikare?

Jag sa ja. Ja för att det inte fanns någon deadline. Ja för att det hade gått boka om, ifall kroppen sagt emot. Ja för att jag ville testa mina verktyg, testa min självkritik. Och ja, för att Julia är så oerhört sig själv. Det känns inte som att jag fotar henne, bara som att ögonblicken fastnar i perfekt harmoni med ljus, bakgrund och känsla.

Men; det var ändå fint med en liten mjukstart. Julia hade fått låna ett par fötter, så vi började med bilderna för just fotvård innan det blev fikarast. Kaffe i porslin jag kände igen, och kakor från invigningen häromveckan.

Och såklart, berättande om allt som hänt i det här utrymmet sedan mitt besök sommaren 2018.

Månader av planering – och sedan faktiskt arbete sedan i höstas. Vem som helst kunde se potentialen i den här längan på gården, men jisses, att ro det i hamn på det här viset. Här hade jag kunnat bo. I en fotvårdsmottagning. Jo!

Färgerna, materialen, detaljerna. Loppisfynden som väntat år på sin plats, byggnadsvården som fått ta sin tid. Ringblomsbladen i burken som väntar på att bli salva, de tre vinröda gamla bio-sätena som reparerats och så självklart ska stå i väntrummet. Sån otrolig helhet.

Innan vi kilade upp till ateljén på övervåningen blev det porträtt i trädgården. Två kompisar fick vara med på ett hörn…

… och det fick även en liten humlerumpa, där bland odlingar och blomster!

Fotade, fotade och fotade. Och sen hade jag precis packat ihop när jag fick syn på häggen. Eller kanske var det doften som fångade min uppmärksamhet. Hur som helst, jag behövde ta ett porträtt till, därborta, därunder. På Julia i konstnärsrock och favoritörhänge.

Det blev såhär. En personlig favorit från dagen, men jag är så glad att känna att favoriterna blev många. Att det var noll procent oro när jag skulle öppna filerna i datorn. Kände istället bara glädje över att våga prova en ny enkel redigering (lite brus på det!) och över att ha fotat på det här sättet igen. Glädje över att jag sa ja.

Fler av mina favoriter kan du titta på här (tung fil – låt den ladda!) och vill du kika på urvalet Julia hittills gjort till sin hemsida (eller bara hälsa på i hennes värld) så kan du kila in här!

 

Tack Julia, för förtroendet och för att du fick mig våga doppa tån i den här sortens kreativitet igen!

4 kommentarer

Livets lördag

Nej men hörni, vilken kanondag junis första lördag blev. Efter flera dagars oidentifierbart depphumör och projektångest vaknade jag imorse med både energi och en liten plan för en lite gladare dag.

1: Fixa utrustning till att vaxa en möbel (ni ska få se sen!) 2: Åka på loppis och leta utemöbler + krukor till tomaterna (succé – igen, ni ska få se sen!) 3: Gå på trädgårdssällskapets växtmarknad på Nordanå ↑ (fyndade fyra fina perenner jag hoppas insekterna ska tycka om) och 4. Luncha vid älven ↓

Det är egentligen alldeles för varmt för min smak, men kombinationen av älvsbris och iskaffe lät mig härda ut. Tycker allt annat än kall mat är vidrigt när temperaturerna är såhär, så mest blir det yoghurt men idag blev det dumplings från SEN som vi äntligen fått till schtaan!

Fick längt efter att paddla på vatten och tror minsann att jag får hyra mig en kajak en dag för en äventyrstur – eller ta mig till stugan och sjösätta kanoten.

En promenad ingick inte i grundplanen, men oj vad glad jag är att vi gick på en ändå. Vi passerade nämligen det här helt fantastiska intitiativet; Glass-Å-hoj! 16-åriga Albin har alltså skaffat en cykel med inbygd frys, fixat gotländsk glass i spännande smaker (det finns även veganska) och fixat sitt alldeles egna sommarjobb.

Alltså, blev så exalterad att jag knappt visste var jag skulle ta vägen. Det fanns en med smak av granskott!(!!!)

Köpte givetvis en LYCKLIG (tre kulor) och satte i mig allt på ett kick; även den ätbara skeden och skålen. Inget svinn, bara win för denna lilla glass- och hållbarhetsvurmare.

Sedan blev det ett spontanbesök hos vänner på vägen hem. Tänkte oss en timme innan vi skulle återvända till gårdens projekt, men omgiven av kravlösa samtal och en sprudlande nästan-treåring som mest vill bada i hink, hoppa studsmatta, låtsas vara en snigel och spela fotboll går tiden så himla fort och vips blev det middag också. Så glad över dem!

 

Imorgon bakar jag tårta, firar min brorson och så tänkte jag visa dig dagens loppisfynd!
Vad gör du i helgen?

4 kommentarer