2019

Hörni! Hej! Vi är en vecka in i februari, en av mina absoluta favoritmånader, och jag börjar äntligen får lite grepp om det nya året. 2019. Det låter inte ens konstigt längre.

Januari rusade förbi. Det var 31 dagar som successivt blev längre. Ljusare. Snörikare. De innehöll en envis förkylning, en långhelg med bästisarna i huvudstaden och livets allra första (och alldeles för korta) fikadejt med Alicia <3

Det var också en månad där jag försökte landa i det nya. Men jag har aldrig förstått mig på hur något nytt ska kunna ta vid precis när klockan slår midnatt och när jag knappt hunnit reflektera över det som varit. 2018. Jag läste sammanfattningen jag gjorde när 2017 försvann bland fyrverkerier och jubel och fullkomligt överrumplades över att det liv som idag är så självklart inte ens var påtänkt för ett år sedan.

Jag skrev: 2018. För första gången i mitt 25-åriga liv går jag in i ett nytt år utan någon som helst vetskap om hur de 12 kommande månaderna kommer att se ut. Ovissheten skulle tidigare ha skrämt mig, rivit upp såren i magen och fått hjärtat att rusa, men jag har kommit längre än så under året som varit. Vet att det löser sig. Så istället tänker jag mig det nya året som ett blankt blad, eller en immig bilruta, fri för mig att dekorera efter mina önskemål och möjligheter.

Om jag bara vetat att jag knappt fyra månader senare skulle skriva under på en heltidstjänst. Och om jag bara vetat vilka möjligheter det ligger i en liten namnteckning på ett a4, fortfarande varmt från skrivaren.

Det var en insikt som förtjänade en paus. För känslan jag hade när jag skrev de raderna var fortfarande så färsk i minnet. Det kunde omöjligt ha gått ett år. Redan? Men jo. Så var det.

Så jag har låtit det nya året komma till mig i varsam takt och långsamt formulerat förhoppningar och drömmar i tankeform istället för att försöka sätta ord på dem här. Låtit dem växa och slå rot i hjärtat innan jag, nu, känner att jag har närvaro nog att uttrycka dem på det sätt jag förtjänar att minnas dem när det åter är dags att ringa in det nya, knappt 11 månader från nu.

Här kommer mina små och stora drömmar, mål, planer och förhoppningar för mitt 26:e levnadsår:

Jag vill ge mig själv tid för skapande. Både det hemmavid och på kurs. Om en vecka börjar keramiken igen, och utöver det har jag förhoppningar på att få lära mig både smide och silversmide. Tänk vad fint om jag en dag kan dreja både eget handfat och smida egna krokar till kök och hall att ha här hemma?!

Drömmer också om att hyra och anordna en skaparträff i det här fina lusthuset på Åbacka. Att kreatörer skulle vilja komma långväga för det. Eller kanske bara de som bor allra närmst. Det vore fint, hur som helst, att sitta här och skapa i text- rotslöjds, broderi- och teckningstekniker under den ljusa sommarhimlen. När frostrosorna bytts ut mot vallmo i rabatten. Dricka kaffe och inspirera och peppa, alldeles kravlöst. Åh <3

Jag vill åka skridskor. Älskar det så mycket och vet inte varför jag inte tar mig för. Jag vill äta fler middagar ute, åka på roadtrip till västerbottniska platser jag ännu bara googlat fram och jag vill lära mig göra palt. Fylla frysen med svamp och bär, skörda mina egna tomater och sy ett par byxor alldeles själv. Jag vill fynda de perfekta hängselbyxorna på second hand, skippa inrikesflyget och hitta tillbaka till min grundtanke med den här virtuella platsen.

Jag vill investera i, och själv skapa, hållbara alternativ till det vi använder här hemma. Minska på plasten, hitta alternativ till engång-/förbrukningsartiklar och fortsätta tänka långsiktigt, etiskt och miljövänligt. Tipsa mer, om saker du själv kan tillverka och saker du kan uppleva utan att passera lands- (eller läns-) gränsen. Jag vill att min lista med lokala producenter ska växa och jag vill fortsätta bidra till en positiv syn (men också prata om utmaningarna) på livet långt ifrån storstadsbruset, både från mitt eget perspektiv och andras. Jag vill återuppta mitt berättande om mina länsfränder.

Och så, min allra största dröm; att få köpa huset vi hyrt i 28 månader. Göra det till vårt, på riktigt. Mitt och Jonathans. Få skissa och planera och kanske lite smått och varsamt börja renovera. Att också detta år få smaka på möjligheterna som kommer med att lämna en liten namnteckning på ett a4, fortfarande varmt från skrivaren.

 

Har du landat i det nya året? Vad hoppas du att det för med sig? 

You may also like

6 kommentarer

  1. får sådan Västerbottenslängtan av dina bilder! sex år i norr sätter sina spår.
    Mitt 2019 får nog vara som du beskrev dina förväntningar inför 2018 – väldigt öppet för vad som nu kan komma. Jag är i ny livssituation med barn som blivit lite större och jobb som blivit mer flexibelt så det har fina möjligheter att bli väldigt bra. men det är också ett svårt ansvar att förvalta sitt liv så det blir som man vill ha det, när man verkligen kan styra – man kan inte skylla på yttre omständigheter om man inte är nöjd utan det är bara att ta i och förändra. tänker att 2019 blir ett år av att upptäcka hur jag egentligen vill ha det kanske?

    1. Sån fin komplimang, tack <3 Förstår att det är lite dubbelt med en sån plötslig möjlighet att utgå lite, lite mer från sig själv när barnen plötsligt börjar stå på egna ben. Jag hoppas ditt 2019 blir precis som du önskar och att du hittar ett bra och inspirerande sätt för att genomföra de förändringar du vill!

  2. Åh Thea,
    Jag känner en sån samhörighet med dig och så mycket igenkänning i detta att inte kunna formulera sina mål i januari. Att liksom behöva lära känna det nya året först. Tyckte det var fånigt förr att jag inte bara kunde få dem ur mig som alla andra, men kan skratta åt det nu när jag hittar andra som är likadana. Du skriver precis som jag känner!

    Och allt vad du har att se fram emot i år ser jag också fram emot att få följa. Så mycket törstande efter kunskap och så mycket vilja att ge tillbaka av lärdomar och tillbaka till naturen. Jag vill inget hellre än att delta i skaparträff på Ålbacka och se vad dina händer formar av lera och silver.

    1. Alltså blir så glad över att inte vara själv med dessa känslor. Jag känner mest; hur kan ni antingen processa ett år på typ ett dygn ELLER börja processa året innan det ens tagit slut?! Det är orimligt. ORIMLIGT! Glad över att ha dig att landa tillsammans med utan brådska.

      Ser fram emot att få dela 2019 med dig, både i bloggvärlden och på respektive hemmaplan. Det kommer bli SÅ fint <3

  3. Jag hoppas att året kan innehålla ett nytt jobb med ändrade arbetstider och mer tid med min familj.
    Och såklart fler loppis och secondhand fynd!🙏😊

    1. Åh, vad spännande. Hoppas alla dina önskningar slår in, så viktigt att ha tid för nära och kära <3 Önskar dig också lycka till med skattjakten, må du finna de bästa av fynd!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *