Nu har det blivit dags att visa vad jag skapat på keramikkursen som jag gick i vår. Den som blivit min fristad med utlopp för kravlös kreativitet för att kunna fylla på med energi – utan att på samma gång göra av med den. Men trots ett öppet sinne och ett huvudsakligt fokus på välmående, inte prestation, har jag naturligtvis fått några favoriter – här är mina finaste alster!
Efter att ha provat flera olika tekniker; dreja, kavla, ringla, så kom den lilla sticklingsvasen i form av två små ”bergstoppar” till genom att tumma. Så småningom målades den blå, och topparna doppades i vitt. Inspirationen fick jag från duktiga Mikaela, men också från mina starka känslor för Islands natur.
Ni kan förresten lägga både ”vas” och ”natur” på minnet; mitt intresse för växter och kärleken för allt som hör Västerbotten till (skog, hav och berg) är ett genomgående tema hos de flesta av mina alster; till höger är en porslinsvas jag drejat och sedan målat som en björk.
Det här var mest ett experiment med syftet att kunna ha den fina flugan från Metzerverket framme. Tyvärr blev berget (med inbyggd vas – såklart) trots allt lite för litet i omkrets för att accessoaren ska sitta riktigt bra, så jag tänkte istället låta toppen prydas av mina finaste hårsnoddar och armband.
Är själv lite förvånad över hur glasunderläggen med mönster från läderblad seglade in i mitt hjärta. De var bland de första verken jag skapade och där och då såg de verkligen inte mycket ut för världen. Så här i efterhand blir jag lite mer nöjd för varje kaffekopp jag dukar fram på dem.
Något jag älskat från första stund däremot, det är mina två vaser med konturen från mitt älskade landskap. Jag vet att jag är lite väl patriotisk (jag menar, jag har hela länets konturer förevigt inristade på huden), men jag älskar verkligen allting med Västerbotten – kanske allra mest att formen som dessutom påminner om ett (anatomiskt) hjärta.
Ja, det var mina finaste alster det. Så småningom kommer ni nog också få skymtar av min lilla knäppa fjällräv, mina tavellister (som måste knåpas ihop lite mer) och lite annat smått och gott som tog form i den lilla stugan.
Sedan kan det ju vara så att jag fick akut separationsångest från de små lerklumparna och drejskivan och anmälde mig till ännu en grundkurs som det i skrivande stund återstår ett tillfälle på. Är ni nyfikna på att se vad jag knådat ihop under även den kursen så småningom? Hojta, så fixar jag <3