I tio (!) år nu har jag kombinerat det bästa jag vet – bilder och ord – på så många virtuella plattformar att jag tappat räkningen. Då tänker ni säkert att ännu ett presentationsinlägg inte är någon match, men tro det eller ej så bad jag faktiskt om förslag på hur jag skulle börja om ännu en gång. And all I got was the lousy suggestion att berätta vem jag är.

Som om jag vet det.

Vad jag är, däremot, det är en helt annan femma. Självinsiktens drottning. Skrot(och skatt)samlare. Västerbottenspatriot och Bure-bejb. Prokrastineringsmästare, badkruka, feminist, kakmonster, skytt, nagelbitare, hobbyfilosof, professionell soffpotatis, bildjournalist, 90-talist, fantasynörd, hycklande meningsuppbyggnadsperfektionist och missbrukare av kommatecken. Om sarkasm var en person skulle det vara jag och om jag var en färg skulle det vara lila.

Här tänkte jag bjuda på regelbundet oregelbunden kravlös uppdatering om allt som händer i livet; om trötthet som inte tycks gå över, om ett ständigt behov av att skapa, uttrycka, uppleva, om prestationsångest men också om glädjen i små detaljer som nya blomblad, norrskensnätter, kaffedejter och årets första kantarellskörd.

Vill ni läsa mer om mig och tanken bakom detta virtuella tillhåll kan ni klicka här och vill ni hellre tappa telefonen i ansiktet så är det fine by me, men om känner att du gärna fortsätter titta in här får du gärna skriva några rader om dig själv – och kanske också några önskemål på vad du vill läsa om framöver!

ps, bloggen skulle se ut som skit om de int vore för webbdesigngeniet Evelina & de här inlägge skulle int ha nå bilder om he int vore för Verotica – selfie queen, gif-artist å en av de bästa vänner en kan önska se’ <3

ps 2, sorry för de hårda orden om era fina råd, de var inte alls lousy, ni är bäst <3