Strax innan semestern plingade det till i min inkorg. Det var Eva, regional kommunikatör på Lantbrukarnas riksförbund (LRF), som hittat till mitt lilla hörn på internet. ”Hej! Vi vill få igång ett samtal om hållbarhet bland allmänheten. Det känns som din mission också. Ska vi göra ett samarbete? Vi har en idé”.
Och om jag ville! För jag hade länge velat prata mer om det. Vikten av och värdet i att välja lokalproducerat i första hand. Inte riktigt vetat hur, för det är ett stort och komplext ämne. Först ville jag lära mig mer, sådär som jag alltid vill. Kunna allt.
Men det går ju alltid lära sig lite till. Och lite till. Och hade jag inte fått den där förfrågan kanske jag aldrig vågat ta steget, aldrig ansett mig påläst nog.
Men nu. Nu blir det av. För idén innebar inte att jag behövde sitta på några svar själv, utan att jag fick ställa frågor till de som kan, på riktigt. Och jag har lärt mig så himla mycket!
Det känns fint att nu fortsätta lära och samtala tillsammans
Även ni följare kunde ställa frågor via instagram. Allt ni funderade på kring lokal matproduktion i Västerbotten.
I huset på bilden ovan bor Regina och Oskar, som ni också kunde ställa frågor till. De är lokala matproducenter på ekogården Bergsåkersgården i Lövsele, tre mil söder om mitt hemma. Här står tre röda hus på samma gård och här bor lika många generationer i en bullerbyidyll där de hjälps åt att driva ekologisk matproduktion med grönsaker och får.
En solig septemberdag åkte vi dit, Eva och jag. Jag vet inte om jag sög i mig mer d-vitamin eller kunskap. En hel del av båda blev det i alla fall, och det senare tänkte jag dela med dig nu – i kombination med bilderna jag fångade från den här fantastiska miljön.
Så fixa en kopp av din favoritdryck, sätt dig bekvämt och häng med!
Fixat klart? Toppen!
Då är det dags att få höra lite hur Regina och Oskar ser på livet som ekobönder på Västerbottens landsbygd! Vi slog oss ner runt deras köksbord med varsin kaffekopp och jag berättade att ni ville veta;
» Vilka utmaningar har ni med att driva en gård?
– I början var det ekonomin, att få snurr på det hela. Men så är det nog för de allra flesta i vår bransch. Förut var det också lite svårare att få sålt hela djuret, det var vissa delar folk ville ha. Och tidigare var vår huvudsakliga ”försäljningskanal” marknader. Det är jättemysigt såklart, men också ganska tidskrävande och framför allt väderberoende. Om det regnade nådde vi ut till färre, för att färre kom på marknaden.
– Men idag är det framför allt vädret och klimatet som är utmaningen. Det där som är svårt att alls styra över, men som påverkar framför allt grönsaksodlingen väldigt mycket. Blir det för blött går inte vissa maskiner köra, och torka är ju inte heller bra. Vi planerar så gott vi kan och är glada att så många av de andra utmaningarna har släppt. Idag säljer vi inte bara på marknader utan också i egen gårdsbutik och på reko-ring och dit kommer folk oavsett väder. Även matturen som brukar anordnas varje år är en jätteviktig kanal idag, då allmänheten kan komma och besöka gården och se odlingarna och hur djuren har det! Det är jättetrevligt tycker vi.
» Era bästa tips på lättodlade rot- och grönsaker att odla i Västerbottens kustland?
– Vi tog ju över familjeverksamheten med eko-odling i år, så jättemånga år av egna erfarenheter har vi kanske inte även om vi såklart hjälpt till tidigare år också. Men, potatis! Det fungerar jättebra. Även squash upplever vi som väldigt tacksamt och rödbetor fungerar också riktigt bra, speciellt om de täcks över vid odlingen. Purjolök är också ett bra tips!
Några saker jag lärde mig på plats; det är ett helt enormt planeringsarbete bakom odlingen. Enormt. Alltså, jag fattade ju att det inte bara är att slänga ner lite frön här och där, men på den här nivån? Ingen aning hade jag.
Det är ett jättepussel. En miljon bitar, minst.
Bland annat finns det något som kallas växtföljd; det handlar om vad som ska odlas och var det ska odlas, för att undvika ohyra, sjukdomar och för att maximera förutsättningarna för ett lyckat odlingsresultat med låg miljöbelastning. Morötter kan till exempel bara odlas på samma plats en gång på fyra år! Fyra år!
Så efter att en grönsak odlats på en plats, behöver den ofta odlas på en annan plats några år framöver. Och där den odlades tidigare sås kanske en annan grönsak, korn eller vall (gräs). Vall odlar Regina och Oskar ofta på samma plats i 4 år, sedan börjar ofta andelen klöver sjunka och då sår de antingen en ny gröda eller ny vall. Klöver vill de gärna ha mycket av eftersom det binder kväve från luften ner i marken, vilket bygger upp jordens näringsförråd och struktur samtidigt som det motverkar ogräs och skadegörare.
Ja, du kan ju tänka dig vilket pussel det är att få ihop det här. Det är ju liksom inte bara tre saker, nej, här odlas purjolök, kålrabbi, vitkål, broccoli, betor, potatis och en hel hop med annat! Förstår knappt själv hur det ens kan gå ihop, så min respekt för grönsaksodlare (som ju inte direkt var låg innan) blev ju inte direkt mindre. Hjältar.
Tappar orden lite smått pga: mind blown. Så vi fortsätter med era frågor!
» Fördelar/nackdelar med att hålla på med två olika typer av matproduktion samtidigt (kött/grönsaker)?
– Fördelen med att ha två verksamheter är att det minskar risken för att ekonomin inte ska gå ihop. Om vi bara odlar grönsaker och det blir otrolig torka så de inte växer, eller bara har lamm och de drabbas av sjukdom, då blir det ju ingen inkomst. Dessutom är det bra att få in vall (gräs) i växtföljden för grönsaker, och då är det ju lite extra bra att ha egna djur som kan äta upp den vallen.
– Nackdelen kan väl vara att det blir som att ha två små bebisar som konkurrerar om uppmärksamheten, och som också har samma ”högsäsonger”. På våren är det lamning, men då ska vi också så inför odlingen och stängsla nya hagar eftersom det ska gå två vintrar mellan varje betesplats för att undvika sjukdomar. Och på hösten är det skörd, slakt och betäckning samtidigt. Sedan blir det vinter, och då går vi nästan i ide! Haha!
» Var det självklart för er att bli matproducenter? Funderade ni på något annat/varför blev det just det yrket & vad har ni för utbildning?
– Hade inte den här gården funnits hade det nog blivit något annat. Men vi bor på vår drömplats och tycker dessutom att det är ett väldigt viktigt jobb vi har; att producera mat. Vi har båda gått kurser efter gymnasiet, men också haft turen att ha duktiga ”mentorer” omkring oss som vi kan fråga. Det finns många bra utbildningar idag, men det har varit fantastiskt att kunna få så mycket praktisk kunskap från de som är verksamma här, för det som fungerar på ett ställe fungerar inte alltid på ett annat. Det kan vara olika förutsättningar bara någon mil bort, så vi är väldigt tacksamma för dem!
» Hur kom det sig att ni valde att ha just får?
– När vi började hade vi grisar, för Regina är uppvuxen här på gården med KRAV-grisar. Men vi ville ha något betande så vi kunde odla vall istället för korn eftersom både markerna och vädret häromkring är mer lämpat för det. Det var ganska enkelt att anpassa stallar och ställa om för får, så vi skaffade dem 2010. Vi ville ha något naturligt och så blev det. De lever ett väldigt naturligt liv, lammen går med sina mammor och syskon utomhus hela sommaren. Dessutom har Regina studerat på textilhögskolan i Borås och vi tänkte att det kanske skulle kunna gå göra något av ullen. Med får finns det så mycket som går ta tillvara.
» Vad ger yrket er för insikter kring matproduktion som ”vi andra” kanske tar för givna?
– Vi är nog lite extra medvetna om hur bräckligt systemet är. Hur många olika saker som ska ”klaffa” för att det ska finnas mat i affären. Sånt där som andra kanske upptäcker först när det händer något riktigt stort, som coops ”kassa-haveri”. Sedan är vi kanske lite extra medvetna om det faktiska värdet på en vara, vad priset egentligen ska täcka. Allt det där ”osynliga” arbetet som många inte vet om, och de ”osynliga” utgifterna, de ser ju vi. Vi tar det kanske inte riktigt lika för givet att det ska finnas mat i butikshyllorna.
» Hur arbetar ni med svinn från er produktion? Tänker tex på grönsaker som ”ser knasiga ut” (sånt som butiker ofta väljer bort) och vad som går ta tillvara på från fåren?
– Odlat som säljs till butik har väldigt många krav på sig, bland annat på maxvikt, längd på stam och en hel del annat. Säljer vi direkt till konsument finns inget sånt. Där tar vi bara kilopris på lösvikt, så svinnet minskas verkligen tack vare exempelvis marknader. Vitkålsblasten ger vi ofta till fåren och mycket av det som sorteras bort vid skörd får ligga kvar och bli till näring inför nästa sådd!
– Med fåren är det absolut mest svinn i ullen. Vi försöker ta vara på så mycket vi kan genom att göra garn och sälja på påse. Det har också börjat bli fler som köper för att hänga i fruktträden i trädgården för att hålla rådjur borta och en har köpt för att isolera sitt hus. Men just med ullen skulle vi gärna bli ännu bättre. Och bättre går det ju också alltid bli!
Ja, bättre går det verkligen alltid bli! Och det gäller såklart inte bara lantbrukarna, utan hela samhället – från det utbud som finns i butikerna till vad du och jag väljer att lägga på tallrikarna.
Men det här med lokalproducerat då. Hur funkar det här uppe i norr, och hur viktigt är det egentligen?
Ni fick ställa frågor om det med och Eva (från LRF) med kollegor har sett till att fixa riktigt bra svar. Redo? Ni undrade;
» Hur självförsörjande kan vi vara i (norra) Sverige med så kort odlingssäsong?
Svar: Det är inte den korta odlingssäsongen som hindrar en ökad livsmedelsproduktion i norr. Vi har bra jordbruksmarker och skulle kunna vara självförsörjande på det mesta, men inte ”hela världens mat”. Vi kan inte producera soja, linser, bulgur, tropiska frukter och alla sorters grönsaker. Det är alltså mer vad vi vill äta som samt lantbruksföretagens (ekonomiska) förutsättningar som sätter gränser.
Gränserna för vad som produceras sätts i dag av lantbruks- och trädgårdsföretagens lönsamhet. Det är svårt att få ekonomi i verksamheter i norra Sverige, bl.a för att jordbruket konkurrerar mot billig import och att handeln tar en ansenlig del av det kunden betalar för maten. › Läs ett längre svar här.
» Vilka fördelar finns det med att odla i norra vs södra Sverige? (Och även norra Sverige vs Världen)
Svar: Trots vår lite kortare växtodlingssäsong har vi väldigt många soltimmar. Det gör att grönsaker och bär får mer arom och sötare smak. Det kyliga klimatet gör också att vi har färre sjukdomar, t.ex svampar och insekter som angriper växter, så vi behöver inte använda växtskyddsmedel i samma utsträckning som i södra Sverige (för att inte tala om resten av världen).
Jämför vi med övriga världen så har vi även gott om vatten. Många länder använder en stor del av sitt sötvatten till bevattning. Internationellt står lantbruket för 70 % av vattenanvändningen. I Sverige är den siffran endast 3 %. Så i resurseffektivitetens namn och i solidaritet med de länder som har och riskerar att få mer ont om vatten bör vi odla mer här, i stället för att importera mat och lägga vårt vattenavtryck utomlands. › Läs ett längre svar här.
» Hur kan vi få in det lokala/svenskproducerade på våra stormarknader på ett mer omfattande sätt?
Svar: Det pågår ständigt diskussioner mellan livsmedelsproducenter och handlare. Även LRF lokalt försöker opinionsbilda för ökat lokalt utbud.
Men det mest effektiva är att du som konsument frågar efter den lokala maten i butiken. Ju fler som frågar efter det, desto större chans att handlaren tillgodoser kundernas önskemål. Och ju större efterfrågan, desto större möjlighet att den lokala matproduktionen ökar.
» Importerad mat är ofta billigare än svensk. Borde det inte vara tvärtom? Borde vi ens importera sådant som (kan) produceras här?
Svar: Den billiga importerade maten produceras ofta under omständigheter som inte skulle vara tillåtna här, enligt svensk lag.
T.ex ger vi i Sverige inte antibiotika i tillväxtsyfte utan vi jobbar med att djuren ska ges en sådan miljö att de växer och mår bra. Den produktionen kostar mer för bonden men är mycket billigare för samhället då vi kraftigt minskar risken för multiresistenta bakterier, så att vi har antibiotika som fungerar även då vi människor blir sjuka.
Sedan skiljer sig förstås arbetsförhållanden, skatter och lagar åt mellan olika länder. Om något är för billigt har som regel någon annan fått betala, (läs: fått slita hårt), och/eller så är det djuren eller miljön som fått ta stryk. › Läs ett längre svar här.
» Hur kan vi lyfta mer växtbaserat protein, svenska substitut för kött? Det känns som det mest pratas om svenskproducerat mejeri, ägg & ost…
Svar: Jättebra fråga! Självklart är det viktigt att lyfta även växtbaserade livsmedel som är producerade i Sverige. En anledning till att det pratas mest mejeri, kött, ägg osv är att det kan produceras i hela landet. Här i norra Sverige har vi inte tillräckligt gynnsamma förutsättningar för att kunna producera bönor på det sätt som exempelvis på Öland.
Men självklart ska vi lyfta de svenskproducerade växtbaserade livsmedlen – och det händer mycket intressant på den fronten! Bara de senaste åren har det dykt upp pasta producerat på gotländskt durumvete, svenska gula linser, svensk quinoa, bönbiffar på bönor från Västergötland och mycket mer på marknaden. Det utvecklas nya produkter hela tiden.
För att denna utveckling ska fortsätta är det såklart viktigt att det är en stor efterfrågan på dessa produkter, så att lantbrukarna som odlar specialgrödor som linser och quinoa får lönsamhet i sin odling, så att de kan fortsätta och kanske utöka sina odlingar. Så köp gärna svenskproducerade växtbaserade livsmedel!
» Jag tycker det är både svårt och tidskrävande att välja rätt (rätt = bäst alternativ för samhälle & miljö). Hur kan det bli enklare för konsumenten att göra rätt?
Svar: Vi håller med om att det är alldeles för svårt för konsumenten att veta vad man ska handla. Det finns en djungel av olika märkningar och guider på nätet. Svårigheten ligger i att matproduktionen är komplex och rör såväl klimat, som biologisk mångfald, vattenåtgång, anställningsförhållanden och djuromsorg etc. Det är dessutom väldigt stora skillnader i ekologiskt avtryck beroende på hur och var produkten tagits fram.
Från LRFs sida menar vi att man måste se till helheten.
Hållbart är att handla produkter efter säsong och, så långt det är möjligt, lokalt eller svenskt. I en rapport från Naturvårdsverket framkom det att drygt 60 procent av den svenska matkonsumtionens klimatpåverkan sker av livsmedel som produceras utomlands. Alltså, bara genom att välja svenskt kan man minska sitt klimatavtryck radikalt.
För att hjälpa konsumenterna att hitta svenska produkter startade för en tid sedan en frivillig märkning. Märket heter Från Sverige och garanterar att alla djur är födda och uppfödda i Sverige, att odlingen har skett i Sverige, och all förädling och packning har gjorts i Sverige. Lär dig hur märket ser ut, och låt dig inte luras av svenska flaggor eller andra märkningar som för tankarna till att produkten är svensk. Det kan mycket väl vara så att produkten är förädlad i Sverige, men att råvaran kommer från ett eller flera andra länder. › Läs ett lite längre svar (på fråga 6) här.
» I dagsläget känns det ofta som ett privilegium att ha råd att köpa lokala & svenska matprodukter. Hur gör vi det tillgängligt för fler?
Svar: Sett till vad man får för pengarna är den lokala och svenska maten egentligen inte dyr. Man betalar för ekologisk hållbarhet, god djuromsorg och kvalitet. Det är också intressant att se hur andelen av vår disponibla inkomst som vi lägger på mat har minskat med åren. Pengarna går i högre utsträckning till annat än mat. Man kan låta maten ta en större plats i allas våra budgetar – det är ju faktiskt livsmedel vi pratar om. › Läs ett lite, lite längre svar här.
» Jag önskar det var ännu lättare att hitta lokalproducerade produkter i affären. Är det något ni arbetar med? (Hur arbetar ni på LRF med att få fler att hitta och köpa lokala matprodukter?)
Svar: LRF har regionalt och lokalt drivit frågan om att handeln ska ta in mer lokal mat och skylta upp bättre om vad som är lokalt producerat. Det har också blivit stora förbättringar på det området, mycket tack vare konsumenternas intresse för lokal mat.
Men det skulle gå att få ännu mer tydligt, och viktigt är också att handeln marknadsför de lokala produkter mot kund i sina reklamblad/annonser och i butiken.
De senaste åren har försäljningen från bönderna själva direkt till kund ökat, t ex genom REKO-ringar. Gårdsbutikerna har också blivit fler. Men mest säljs fortfarande via livsmedelsbutiker. Och ju fler som frågar efter lokala produkter desto större chanser att de tas in i sortimentet.
Det gäller inte bara i matbutiken. Samma effekt får du på restaurangen och i offentliga miljöer som skolmatsalen eller äldreboendet. När tillräckligt många efterlyser hållbar mat kommer de som serverar och säljer att anpassa sig. › Läs hela svaret på fråga 8 här.
» Vilken typ av odling är bäst om vi endast tittar på klimatperspektivet?
Svar: Det korta svaret är att den klimatsmartaste odlingen är den som innehåller en varierad växtföljd med färre insatsmedel, och som är anpassad till den breddgrad man befinner sig på. › Läs det långa svaret på fråga 9 här – det är jätteintressant!
» Är det samma standard på svensk & importerad eko-mat?
Svar: Grunden för ekologisk odling är att inte använda kemiska växtskyddsmedel eller konstgödsel. För att få sälja livsmedel som ekologiska inom EU så måste de uppfylla ett regelverk för ekologisk produktion och likvärdig kontroll. Svenska livsmedelsproducenter har också att förhålla sig till svensk lag och regler som för vissa produkter kan vara ännu mer långtgående än EU-ekologiskt. Vissa svenska ekologiska produkter kan alltså ha en högre standard (producerat under mer långtgående regelverk) än det importerade ekologiska alternativet.
» Finns det fördelar med att kombinera kött- och grönsaksproduktion? Borde fler göra det? Är det möjligt? Vad krävs isf?
Svar: Såsom det mesta i samhället så har även bönder blivit mer och mer specialiserade. Jordbruk är ofta en kapitalintensiv verksamhet som kräver investeringar i mark, maskiner och byggnader (torkar, lager, stall etc) vilket leder till att många kanske satsar på färre grödor för att kunna ha bra moderna maskiner och lokaler till just den grödan.
Men att variera det man odlar är en nyckel för att minska ogräs och öka bördighet utan att använda mycket kemikalier. Därför inte bara går det att kombinera kött- och grönsaksproduktion, det är till och med en fördel. › Läs resten av svaret på fråga 11 här.
» Varför är det så viktigt att välja lokalproducerat? Är det ens viktigt?
Svar: Ja! Det finns så många skäl till att handla lokalt, om inte annat för ditt egenintresse.
Skäl 1: Sverige har 50-procentig självförsörjningsgrad på mat, men i norra Sverige är den siffran betydligt lägre. För att kunna ha ett mer robust matsystem är det viktigt att handla lokalt när det inte är kris, så att det finns möjlighet att producera mer mat vid kris.
Skäl 2: När du väljer lokalt bidrar du också till sysselsättningen på hemmaplan. Då blir det fler skattekronor in till kommunen att använda till skola, vård och omsorg.
Skäl 3: Bönderna i byn ofta är navet och förutsättningen för en levande landsbygd. På en gård behövs alla möjliga professioner, som elektriker, chaufförer, veterinärer etc som bonden anlitar lokalt. Utan jordbruket i bygden skulle landskapet snabbt växa igen och beskogas. Det gör inte bara området mindre attraktivt att bo kvar i/flytta in till, utan påverkar även den biologiska mångfalden. › Det kanske viktigaste skälet kan du läsa här (fråga 12).
» Läs också LRF:s svar på fråga 13, 14 och 15.
Om trender och var vi (kanske) är om 10 år. Här finns de!
Känner mig så otroligt tacksam
För den här dagen, men generellt också för att så många initiativ idag ger lantbrukare och konsument möjlighet att mötas. Som matturen, reko-ringen och gårdsbutiker.
Väl på plats i affären tror jag det är lätt att glömma bort lantbrukaren. En del av oss tittar mer eller mindre noggrant på innehållet och ursprunget, men hur mycket tänker vi på personen bakom? Att faktiskt ha (och ta) möjligheten att besöka platsen, ställa frågor, kanske få prata lite och se hur processen går till gör i alla fall mig väldigt ödmjuk för det engagemang och den kunskap och den tid som läggs ner för att vi ska ha mat på bordet.
En regnig sommar tycker många är lite trist, men hur många vet att mycket regn ökar mängden ogräs att rensa bort? Det innebär inte automatiskt att det blir en dålig skörd, men det blir betydligt fler timmar som ska arbetas. Om fler känner till det kanske det också skulle kännas självklart att ett knippe morötter skulle få kosta ännu lite mer den hösten? Det finns så mycket mer som borde avgöra pris på varor än bara tillgång och efterfrågan.
Kunskap ger förståelse, och förståelse hjälper i alla fall mig att prioritera och värdera mina val. Och det är med mina val jag också visar vad jag stöttar, vad jag vill ha mer av. Underskatta inte din makt som konsument.
Jag är glad över att LRF ville hjälpa mig lyfta diskussionen som de själva arbetar så hårt för. Och jag hoppas det här inlägget gett dig lite mer kunskap och förståelse också, för tillsammans kan vi verkligen göra skillnad för det som är lokalproducerat, oavsett var vi bor.
Heja dig, heja mig och framför allt; heja våra fantastiska livsmedelsproducenter.
Glöm inte säga det, när du träffar en ♥
Hur tänker du kring att handla lokalt? Och har du lärt dig något nytt från det här inlägget? Berätta gärna, vill så gärna fortsätta prata om det här!