Gudrun

Igår fick vi en inneboende. Hon heter Gudrun och tycker om att slicka på fåtöljstommen, att bli kliad på kinden samt har kanske den mjukaste pälsen i världshistorien. Om dagarna vilar både hon och jag, men på kvällarna blir det pyjamasparty med aktiviteter som kast med liten toarulle och skattjakt med havregryn. Ända till på måndag ska vi få rå om henne medan LisaLove turistar i Berlin och det känns hur lyxigt som helst.

Som om inte goset vore nog så är Gudrun dessutom en ypperlig hjälpreda när det kommer till att öppna spännande paket som kommit med posten! Tyvärr var det inte glass i lådan, men jag skulle nog ändå vilja påstå att innehållet ligger på samma fantastiska nivå – exakt vad det var ska ni få se i ett senare inlägg.

10 kommentarer

Vår i vas

Jag är inte mycket för plastkycklingar och porslinskaniner, men ris och ägg gör påsken till en av mina absoluta favorithögtider när det kommer till pynt. Tycker det är så fint med enkla kvistar och blommor i vas – här lite vårknoppig syrén, björk, bindvide och äppel från gården blandat med en liten inköpt bukett brudslöja.

Det har ju inte blivit så mycket pyntande förut, i trånga studentlägenheter och tillfälliga boningar under diverse vikariat. Det fanns liksom ingen mening med det. Nu när vi bor i hus ser jag fram emot att skapa dekorationer till midsommarfesten, ljuslyktor till alla helgona och girlanger till julen – allra helst med material från naturen.

Äggen med västerbottensmotiv målade jag i söndags natt, men allra finast är ju hemägg från höns och vaktel med deras naturliga färger och mönster. Har kvar några i kylen och jag tror minsann jag ska pynta med dem i veckan, fastän påsken är över, bara för att det är så himla fint. Hos oss får naturen gärna vara framme året om!

2 kommentarer

Allt jag är

I tio (!) år nu har jag kombinerat det bästa jag vet – bilder och ord – på så många virtuella plattformar att jag tappat räkningen. Då tänker ni säkert att ännu ett presentationsinlägg inte är någon match, men tro det eller ej så bad jag faktiskt om förslag på hur jag skulle börja om ännu en gång. And all I got was the lousy suggestion att berätta vem jag är.

Som om jag vet det.

Vad jag är, däremot, det är en helt annan femma. Självinsiktens drottning. Skrot(och skatt)samlare. Västerbottenspatriot och Bure-bejb. Prokrastineringsmästare, badkruka, feminist, kakmonster, skytt, nagelbitare, hobbyfilosof, professionell soffpotatis, bildjournalist, 90-talist, fantasynörd, hycklande meningsuppbyggnadsperfektionist och missbrukare av kommatecken. Om sarkasm var en person skulle det vara jag och om jag var en färg skulle det vara lila.

Här tänkte jag bjuda på regelbundet oregelbunden kravlös uppdatering om allt som händer i livet; om trötthet som inte tycks gå över, om ett ständigt behov av att skapa, uttrycka, uppleva, om prestationsångest men också om glädjen i små detaljer som nya blomblad, norrskensnätter, kaffedejter och årets första kantarellskörd.

Vill ni läsa mer om mig och tanken bakom detta virtuella tillhåll kan ni klicka här och vill ni hellre tappa telefonen i ansiktet så är det fine by me, men om känner att du gärna fortsätter titta in här får du gärna skriva några rader om dig själv – och kanske också några önskemål på vad du vill läsa om framöver!

ps, bloggen skulle se ut som skit om de int vore för webbdesigngeniet Evelina & de här inlägge skulle int ha nå bilder om he int vore för Verotica – selfie queen, gif-artist å en av de bästa vänner en kan önska se’ <3

ps 2, sorry för de hårda orden om era fina råd, de var inte alls lousy, ni är bäst <3

6 kommentarer