Hej på er. Hur mår ni?

Här är livet lite smått på…paus? Dimmigt. Darrigt. Jag vet inte så mycket än, väntar på bestämda dagar, tider och besök. Gör det jag orkar och vill. Inte allt jag vill, men sånt jag vill. Sånt som skingrar tankar och håller pulsen nere.

Tänker på hur lätt det är att hålla skenet uppe. På hur jag verkar i miljöer, som den här, där ingen vet om ifall något helt plötsligt tar fyra gånger så lång tid som normalt. Ifall jag helt plötsligt måste dubbelkolla stavningen på var och vartannat ord. Och hur lätt det då också är att hålla skenet uppe för sig själv.
Idag ville jag sitta still. Lyssna på ljudbok. Göra något mjukt med händerna. Så jag la kuvertet med fröer jag fått på bordet, ihop med krukor jag ärvt och gjort och fyndat.
Räknade de olika frösorterna. Sedan krukorna. Sedan fröerna igen. Det blev fel två gånger ändå, så jag fick leta rätt på fler krukor. Pausa en stund mitt i letandet, för att jag började känna pulsen i låren och sedan inte kände låren alls. Det är en sån märklig tillvaro, plötsligt. Att vara i men inte veta något om. Men så tillslut, tre timmar in i Harry Potter och Fenixordern, hade alla sorter i alla fall fått en liten kruka var att gro i.
Jag vågade inte plantera den runda frökapseln jag fått med mig hem från en resa för många år sedan. Den är för fin för att inte bli något alls och lite för läskig att plantera utan att veta vad den alls kan bli. Sådde två sorters vallmo, men bestämde mig för att just de frön som gömmer där i knoppen vill jag direktså senare i sommar.
För några veckor sedan hade jag en tanke om en liten skylt i varje kruka. Idag fick det räcka med en fusklapp. I den där lilla ÅSA-krukan hoppas jag att det dyker upp ett par busktomater av sorten ”black cherry” om någon vecka.
I loppisfyndade apoteksburkar (stig lindberg för gustavsberg) hamnade rosenböna, brytböna, mirabilis jalapa, rabarber och indiankrasse. I vita uppsala ekeby-krukor från farmor hamnade körsbärstomaten vilma, törnrosas kjortel, solros och malabarspenat. Och vallmo, som sagt.
Och i krukan jag gjort själv satte jag en stickling av min dittills enda palett, av sorten marooned. Nu håller jag tummarna för att jag snart har två. Kanske lagom till direktsådd av betor och morötter?

Men åter till frågan i början, hur mår ni?
Och bonusfråga; har ni tänkt odla något i år?