För precis fyra månader sedan blev jag faster. Till världens finaste Evander. Som växer så det knakar och smälter alla hjärtan som kommer inom räckhåll för nyfikna ögon och högljudda skratt. Ett sånt privilegium det kommer vara, att få se dig växa upp.
Idag var vi på namngivelseceremoni. Och till skillnad från julklappar och födeledagspresenter, där behoven kommer sättas främst under de många firanden vi kommer få ihop, ville jag vid just den här engångshändelsen ge något lika unikt som Evander själv. Så under höstens keramikkurs har jag format moln och stansat siffror och bokstäver, och igår fick jag hämta dem. Precis i tid för att hinna knåpa ihop en kombination av mobil och väggbonad.
Själva stommen utgörs av en fin gren jag hittat på en av mina otaliga skogspromenader. Sådär alldeles torr och grånad och skogshärjad som de mest perfekta pinnarna är. Tråden är en tunn, men stark, silikontråd i vitt. Den och fästena har införskaffats på vår lokala hobbyaffär, pärlorna har jag hittat second hand och molnen, ja, de har jag som sagt gjort med egna händer.
Sju grå, råa. Stansade med de tre namnen, födelsedag, vikt, längd och tid. Och sju stycken jag glaserat – tre i vitt och fyra som även fått ett lager med blå bubblor.
Föräldrarnas katt Bowie (till lika delar fullständigt supergosig och fullkomligt knäpp) bor hos oss några dagar. Han var inte så himla imponerad av min skapelse, förmodligen mest för att den inte var ätbar, men jag hoppas innerligt att E kommer uppskatta den så småningom. <3
10 kommentarer
Så himla himla fint!!! Gulligaste idén och så himla snyggt det blev.
TACK! Jag är himla nöjd faktiskt, även om just själva knyt-delen inte är min starka sida. Hoppas och tror den blev uppskattad hos föräldrarna, och så småningom också av Evander <3
Just nu är detta min favoritblogg. <3
MEN! Tack! Så glad jag blir <3 Är det något speciellt du tycker om att läsa? Eller vill veta mer om? Berätta, så fixar jag <3
Så fruktansvärt mycket kärlek och omtanke i denna komposition! Och så vackert!
Tack snälla snälla <3 <3
Älskar dina naturbilder, då bultar mitt lantishjärta lite extra (bor i Malmö) och gärna mer om kermiken du går på! Hur länge du har gått och vad du tycker är extra kul/svårt med det? Började med keramik i våras och älskar det! 🙂
Tack så jättemycket, vad glad jag blir!
Jag skriver genast upp din önskan om att få veta lite mer om keramiken – ska passa på när jag får hem mina alster från den senaste kursen! Så glad för din skull, att du också fått in lera i din vardag. Det är verkligen fantastiskt <3
p.s.Vore kul att veta vilka bloggar du läser. <3
Åh, vilken klurig fråga. Jag läser faktiskt inte så himla många nuförtiden. Och väldigt oregelbundet. Men jag försöker att kika in hos Ellen Lindberg, Alicia Sivert, Wilda (reaktionista) så ofta jag bara kan, för de tycker jag mycket om. Och ibland halkar jag in hos Flora Wiström, men det är sällan. Framöver skulle jag vilja hitta några fler guldkorn, för jag tycker mycket om bloggvärlden. Kanske har du några tips? <3