Blommor & bröst

Det är snudd på fredag nu, när jag skriver det här. Letar efter orden i ett överbelastat sinne.En vecka av tusen nya intryck har bokstavligt talat flimrat förbi framför ögonen. Funderar på om en hjärna ha växtvärk? Förmodligen.

Jag vet inte varför, men det känns så spännande med helg nu när inte alla dagar är potentiella lediga dagar, som de är när du är egen och/eller jobbar i egen takt hemifrån. Det är som att jag fått något dyrbart att värna om, göra det bästa av. Fylla med sånt jag tycker om. Det känns så himla roligt. Skulle jag göra en lista skulle den se ut ungefär såhär, med helt okej fin handstil i början och fulare för varje ny punkt;

Fotoutflykt + picknick
Förså djungelgurka
Framkalla bilder
Fika(!)
Köp kaffefilter och invig droppkaffe-tratten
↑ Packa upp resten av keramiken, fota/sortera, hitta plats att ställa på
Simma/badminton?
Loppis?!

Sedan vet jag ju att det troligtvis kommer bli sovmornar, sortering av tvätt och serier. Och det är ju också okej.

För vardagskvällarna är ju långa nu. Ljuset hittar in till nio om kvällarna och då gör det inte så himla mycket att det ständigt glöms bort att köpa nya glödlampor. Jag hinner med en stund bland sticklingarna som växer och mår. Loppisfyndade detaljer och perstorpsbord torkas av noggrant och luktar gott av enträ efteråt. Alla pelargoner dog under vintern men min kämpe till oxalis har fått flytta in i ett av mina nyaste keramikalster. Snart väntar sticklingbytardag och jag hoppas hinna få rötter på små delar av skvallerreva att byta mot hoya och pilspetsranka. Och när hjärn-värken lugnat sig och jag etablerat någon slags rutin för  l i v s p u s s l e t  har jag ett roligt arrangemang jag hoppas kunna sätta i rullning lagom till de allra ljusaste sommarnätterna. Men till dess är jag så nöjd med soffläge och vi-får-se-om-något-blir-av-listor.

Vad hittar ni på nu när ljuset får dygnet att kännas extra långt?

Kommentera

Klappat och klart

Det är de sista, tickande timmarna på 2017. Efter tidernas kanske mest utdragna jul, med fem dagar i Ö-vik, en liten mellandagspaus och sedan ytterligare två dagar på hemmaplan, kan jag nu ä n t l i g e n visa er majoriteten av klapparna jag skapade själv i år. Precis som när vi behöver något till hemmet följde årets julklappshandel min ”inköpsprincip”, dvs, vilken möjlighet har jag att 1. göra produkten själv 2. hitta den på loppis 3. köpa den ny, men lokalproducerad 4. köpa den ny, från en mindre aktör 5. köpa den ny – och är det verkligen nödvändigt eller kan jag använda något annat (om ja, börja om från punkt 1).

Till mamma fyllde jag en fin, loppisfyndad höganäskopp med stearin. Alla stumpar vi hade hemma räckte precis till ett nytt, fint ljusrosa ljus. På keramikkursen hade jag dessutom gjort två glasunderlägg med mönster från läderblad! Utöver det gjorde jag en äggformad ljuslykta i betong. Det hela toppades med ett gäng vackra, lokalproducerade chokladpraliner med smaker som kaffe, blåbär och hjortron, köpta på den lokala butiken Elva Bruk.

Min lillebror Nils och hans flickvän Frida väntar tillökning i sommar (hej faster Thea!). Jag påbörjade därför en mobil till barnrummet, med en luftballong i papier mache, dekorerad med makramé, en träkorg med en liten pilea greyzy i, omgiven av moln i betong. Molnen blev tyvärr inte helt tillräckliga till antalet för att montera direkt, men jag har ju ett halvår på mig att färdigställa tänker jag. Utöver det gjorde jag glasunderlägg i keramik även till dem, den här gången turkosa med kattmotiv!

Till min pappa fyndade jag en perfekt bricka på loppis för att göra en liten samling med hemmagjord likör. Smakerna är hallon-vanilj, blåbär (båda med bär från vår gård), kaffekaramell och polkagris med godis från fabriken i Byske. Alla burkar hade vi hemma utom den längst till vänster, som precis som brickan är ett loppisfynd. Ett litet tillskott är också de hemmagjorda pralinerna i smakerna kokos-lime, choklad-saffran och kaffe-mint.

I sann ta-tillvara-på-allt-anda gjorde jag en ljusstake av den överblivna vodka-flaskan – passande nog hade den pappas första bokstav på framsidan. För ett fint naturinslag (och för att dölja etiketten på baksidan) fylldes den med kottar från lärkträdet på vår gård.

Mitt yngsta syskon har jag inte fått krama om än, men vid tillfälle väntar även där ett par likörer, polka och hallon-blåbär. Jag har också stansat in Sasjas bandnamn på ett svart läderarmband, förhoppningsvis blir det en uppskattad avslutning på världens längsta julhelg där i början på januari.

Fick ni något användbart, efterlängtat eller överraskande i paketen i år? Eller skippades klapparna helt? Kanske har du unnat dig något fint på egen hand? Berätta gärna om din jul, hade varit fint att få läsa några rader. En liten berättelse om mina sista dagar på 2017 kommer framöver, till dess vill jag önska er ett himla fint avslut på året och en fantastisk start på det nya <3

6 kommentarer

Men blåast av allt är nog blåklint ändå

Varken huvud eller kalender har särskilt mycket plats för skapande just nu, hur sorgligt det än är att erkänna. Därför är jag extra tacksam för det här lilla projektet, som tar minimalt med tid men bidrar till några extra djupa andetag. Av påsen med blåklintfrö som jag sådde i pallkragen i juni, med förhoppningen om att kunna göra saft på dem, var det slutligen två som kämpade sig ända in i blom.

Nu hänger de på tork i mitt arbetsrum, intill min lilla drömfångare i björk och spetsduk. Vill gärna läsa in något tecken på att resultatet blir fint även om förutsättningarna inte alltid är rätt, men mitt humör låter mig hellre fokusera på alla de små frön som inte kom någonvart. Därför har jag bestämt mig för att de inte fyller någon djupare innebörd annat än att de blir ett minne från vår första sommar i huset. Så småningom tänkte jag ge dem sällskap av ljung och mynta men det får bli vid nästa syresättarstund.

Hur tar ni vara på naturen i höst? Berätta gärna <3

8 kommentarer