Konsumtionen av klappar

Vi är elva dagar in i november. Om dagarna blir det aldrig ljust, bara mindre mörkt. Jag vill så gärna berätta om allt jag känner, tycker, tänker, men orden glider mellan fingrarna på samma sätt som du tappar greppet om en dröms detaljer när du vaknar. Formuleringarna finns där, på andra sidan barriären i bröstkorgen, på samma sätt som ljuset går att förnimma bakom den blygrå molnmassan. Det känns som att ingenting stannar, ingenting når fram.

Men jag tänker; jag gör det här ändå. Från hjärtat.

Det här inlägget har grott ur mina komplexa känslor för presenter; jag älskar att ge, tycker om att få, men jag står inte ut med all överkonsumtion. Står inte ut med summorna vi köper julklappspapper för. Står inte ut med rapporter om hur högtidshandeln, år efter år, slår rekord. Står inte ut med att vi, faktiskt, konsumerar ihjäl vår värld. Jag står inte ut med hetsig musik som valts ut i syftet att öka kundernas impulsbeslut och köp.

Men, som sagt; jag älskar att ge. Ofta, men inte alltid, för att det finns ett syfte och ett behov. Allra finast tycker jag det är att överraska (och överraskas!) en helt vanlig, mulen tisdag. Därför är det här inlägget inte på något sätt knutet till julafton – även om jag publicerar det i god tid i förhoppning om att det ska inspirera någon av er som läser till att konsumera och kreera med hänsyn till den ömtåliga klump vi alla lever på.

Så. Här kommer några idéer på vad du kan ge dina nära och kära när andan faller på. En del kan du skapa själv, andra kan du handla av lokalproducenter och småföretagare.

Kaffefilter i (återbrukat) tyg! Till skillnad mot pappersversionerna kan dessa användas om och om igen – släng sumpen och tvätta rent genom att koka. Hållbart och ekonomiskt!

Och! Kaffe och kaka heter det ju, så det kan ju vara ett passande komplement. De här syltgrottorna med hjärtan tycker jag var så fina – är själv sugen på att prova med saffran i degen och hjortronsylt som fyllning.

Ett kartsmycke. Eller kanske en nyckelring. Väldigt personligt – och resterna av kartan eller kartboken (som du garanterat kan hitta på loppis) kan du till exempel vika till en presentbox (så slipper du köpa julklappspapper) eller göra en festlig origami-trana eller fågel av. Smyckesdelen finns förhoppningsvis på din lokala hobbyaffär och kedjor finns i överflöd på second hand.

Påsar med eget tryck! Allt från små påsar till förvaring till lite större för exempelvis tvätt eller träningskläder. Min stämpel har jag gjort i keramik, men det funkar också att karva i linoleum, eller varför inte en potatis? Tyget är gamla lakan jag fått av farmor, liknande finns i överflöd att handla i andra hand.

En mindre variant kan vara fint att ha till resväskan – att lägga smutstvätt eller kanske samla fina minnen i. Eller varför inte slå in julklapparna i dem? De funkar faktiskt till de mesta, förutom att handla frukt och grönt i (eftersom det blir så bökigt för kassapersonalen att se vad det är för sort du handlat). De kan du istället sy i återbrukad spets eller handla desamma direkt av Alicia.

Förvaring och bruksföremål i betong! Kul och fint och går variera i oändlighet efter behov istället för att köpa nytt. En smyckeskon. En ljusstake. Ett kakfat, mugg för tandborstarna eller hållare för att ha hemäggen framme. Bara fantasin sätter stopp!

Använd formar du har hemma; här ovan har jag använt en bit tapet för konen och en plastburk som tidigare innehöll rostad lök till burken.

Locket till burken har jag hittat på loppis – det finns ofta både i trä, i glas och i kork. Det blir extra spännande när två material möts, tycker jag. Är du nyfiken på fler saker att göra i betong har Jaquline en hel kategori för det.

Ytterligare en sak att sy; värmekudde. Eller korv. Eller klump. Eller katt. Formen kan ju anpassas i absurdum. Tyg hittar du lätt på second hand och de flesta rissorter funkar bra att fylla med, så länge du kommer ihåg att ha ett litet glas vatten i micron när det är dags att värma upp den. Just den här har jag, precis som tidigare, gjort trycket själv på gamla lakan jag fått av farmor. Knappen har jag gjort på keramiken – den sidan är öppen för att jag ska kunna ta ut rispåsen och tvätta överdraget ifall det blir smutsigt.

Fler tips?
Vad sägs om en personlig mugg (Harry Potter-motiv är ju kanske bland det FINASTE) eller ett par godluktande, handbroderade lavendelpåsar att lägga i klädlådan? Jag vill testa allt. Är så glad att skaparlusten hittat tillbaka in i min novembertrötta kropp. Att det är d-vitaminen som tryter, inte inspirationen. Att jag satt igång i god tid i år och, precis som i fjol, kommer kunna visa upp årets julklappar för er i mellandagarna.

Men hörni. Det här är viktigt. Vi har inte alla möjligheten, kunskapen, orken att skapa varenda, eller en enda, gåva på egen hand. En del av oss väljer bort klappar och presenter helt och hållet. Och vissa av oss köper allt, eller en del, nytt. Vi är olika, och det är okej. Framför allt att inte orka och att skippa. Men, tillhör du den sista kategorin och bor i Västerbotten hoppas jag att du ger alla duktiga småföretagare jag samlat på lokala listan en chans. Bor du någon annanstans hoppas jag du ägnar dina närproducenter en extra tanke. Våra val och vår självransakan är viktigare än någonsin.

Det är sex veckor till jul. Sju veckor kvar av året. I år önskar jag att jag slipper läsa rubriker om ännu ett rekordår för julhandeln och istället ser fler nyårslöften om en mer miljömedveten livsstil. Tillsammans flyttar vi kanske inte berg, men vi kan bevara snön på deras toppar.

3 kommentarer

Slut med snålheterna

Några av er kanske minns min kärleksförklaring till kalhyggen och skogsmiljöer i höstskrud? Om inte – det är helt okej, för det här inlägget kommer handla om något helt annat. Jag tänkte nämligen dela med mig av det där goda receptet som vi äter flera gånger precis efter dagarna i svampskogen, sen snålar lite på under den mörkaste vintern (ni vet, när en får panik för att det är så länge kvar till nästa höst och du är rädd att svampen, bären, sylten, saften ska ta slut?), och sedan kan frossa i igen om våren för att vi, just det, snålat helt i onödan under vintern!

Lite såhär har vi inmundigat våra middagar senaste dagarna förresten. Klockan 19 är det perfekt varmt här uppe, små små vindpustar håller myggen borta hela sommaren och dessutom är vi tillräckligt högt uppe för att kunna spionera på grannarna om vi vill. Gulligaste, bästa människan att äta middag med har jag också. Lyllo mig!

Nog om allt annat, recept var det. Jag är inte så himla noga med mått och sånt, utan det här handlar mest om att steka en/flera nävar kantareller ihop med en grovt hackad gul lök. I med 2,5 deciliter matlagningsgrädde, ett halvt paket (skivad) chevréost. Låt osten smälta. Sist; i med typ en fjärdedel färskost (grekisk vitlök – bonjour) och svartpeppar. Till; pasta av valfri sort. Och någon grönsak! Njut! Bjud någon du tycker om! (Det är helt ok om du är personen du tycker om). Hoppas ni gillar <3

8 kommentarer

Fika och funderingar

Hej på er! Hoppas ni har en mysig helg. Här hemma har vi på oss våra gosigaste plagg, spelar sällskapsspel till varje måltid (har ni spelat carcassonne? om inte – gör! så beroendeframkallande roligt) och jag fyller min lilla igelkottbok med små och stora idéer om allt från skapande till renoveringstankar.

Idag inventerade jag i både recepthögar, kyl och frys och insåg att vi hade det mesta hemma för en rödbets-brownie. Jag tänker att vi kikar lite på receptet, för det blev verkligen en typiskt bra ”passar alltid”-kaka. Ni vet, en sån en kan äta ensam, med en vän, en regnig läsdag eller på en solig balkong.

Att slänga ihop den här kakan går supersnabbt! Skala och finriv 2-3 rödbetor samtidigt som du smälter 120 gram smör. Låt smöret svalna samtidigt som du fyller en bunke med 1 deciliter kakao, 2,5 deciliter socker, 1,5 deciliter vetemjöl, 1 tesked vaniljsocker och bakpulver, lite salt, två ägg och alla rivna rödbetor. Häll i smöret sist, blanda om alltihopet och häll ut i form.

Toppa med nötter. Jag använde hasselnötter men tänker och tror att även salta cashew eller vanliga pekannötter blir gott. Grädda mitt i ugnen på 175 grader i ungefär 20 minuter, låt svalna, skär i bitar och servera med valfritt tillbehör!

I väntan på att kakan skulle gräddas klart satte jag mig och funderade på några små skapelser jag tänkte få klara i veckan. Har länge funderat på vad mina små keramikmoln (som jag tvärt visat er här) ska få bli egentligen. Broscher, örhängen, halsband. Möjligheterna är så många, känns lika fina. Kanske får det bli några av varje såhär i början. Vad tycker du?

Jag inser också att jag verkligen borde ta tag i det här med egen firma. Lära mig bokföra, fakturera. Det hade varit så roligt att kunna svara ”ja” de gånger folk och butiker frågar om de kan och får köpa av mina printar och keramikalster. Ja, minsann. Det ska jag försöka ta tag i under de närmsta månaderna!

2 kommentarer

Magiska mars

Livet alltså. Så himla fint just nu. Så där alldeles fint att jag i princip spenderat de senaste dagarna i någon slags omtöcknad glädjedimma. Jag ska alldeles snart berätta varför, men först väntar en påskhelg och då är det dags att ta itu med en punkt på den här listan, nämligen; spontan road trip med två vänner, till ingen mindre stans än Missenträsk! Lovar att dokumentera ordentligt och sedan börja beta av alla dessa inlägg som hamnat i skymundan av livet på sistone.

Och alltså, denna mars. Vanligtvis en sån där mittemellanmånad som jag aldrig riktigt förstått mig på (förstår mig visserligen inte på hajpen med de kommande fyra månaderna heller men vet inte om det är ok att säga i detta land), men i år har det hittills varit 28 dagar helt utöver det vanliga. En vecka i Egypten, en helg med förstklassig konsert och ännu bättre kramkalas med mina bästa vänner i huvudstaden och så lite mysig bingolotto med mormor och fina luncher med vänner här på hemmaplan.

Och på tal om fint; kan vi ta ett ögonblick och beundra vårt påskris? Vanligtvis klipper jag björk från gården men snödjupet höll på att svälja mig levande, så detta är körsbärskvistar och magnolia från min bästa blomsterbutik som jag delat upp i loppis-vaser i glada färger och spexiga former. Extra piffat med färgad västerbottensull jag köpt från Lillemor. Snällt och närproducerat – tips tips! <3

Nu ska jag förbereda inför min avfärd imorgon. Trattkantarellsoppa ska kokas och kamerabatteriet laddas. Hoppas ni får en superfin och vilsam påsk med det sällskap du önskar helst, andras eller ditt eget. Vi hörs till veckan igen!

6 kommentarer

Klappat och klart

Det är de sista, tickande timmarna på 2017. Efter tidernas kanske mest utdragna jul, med fem dagar i Ö-vik, en liten mellandagspaus och sedan ytterligare två dagar på hemmaplan, kan jag nu ä n t l i g e n visa er majoriteten av klapparna jag skapade själv i år. Precis som när vi behöver något till hemmet följde årets julklappshandel min ”inköpsprincip”, dvs, vilken möjlighet har jag att 1. göra produkten själv 2. hitta den på loppis 3. köpa den ny, men lokalproducerad 4. köpa den ny, från en mindre aktör 5. köpa den ny – och är det verkligen nödvändigt eller kan jag använda något annat (om ja, börja om från punkt 1).

Till mamma fyllde jag en fin, loppisfyndad höganäskopp med stearin. Alla stumpar vi hade hemma räckte precis till ett nytt, fint ljusrosa ljus. På keramikkursen hade jag dessutom gjort två glasunderlägg med mönster från läderblad! Utöver det gjorde jag en äggformad ljuslykta i betong. Det hela toppades med ett gäng vackra, lokalproducerade chokladpraliner med smaker som kaffe, blåbär och hjortron, köpta på den lokala butiken Elva Bruk.

Min lillebror Nils och hans flickvän Frida väntar tillökning i sommar (hej faster Thea!). Jag påbörjade därför en mobil till barnrummet, med en luftballong i papier mache, dekorerad med makramé, en träkorg med en liten pilea greyzy i, omgiven av moln i betong. Molnen blev tyvärr inte helt tillräckliga till antalet för att montera direkt, men jag har ju ett halvår på mig att färdigställa tänker jag. Utöver det gjorde jag glasunderlägg i keramik även till dem, den här gången turkosa med kattmotiv!

Till min pappa fyndade jag en perfekt bricka på loppis för att göra en liten samling med hemmagjord likör. Smakerna är hallon-vanilj, blåbär (båda med bär från vår gård), kaffekaramell och polkagris med godis från fabriken i Byske. Alla burkar hade vi hemma utom den längst till vänster, som precis som brickan är ett loppisfynd. Ett litet tillskott är också de hemmagjorda pralinerna i smakerna kokos-lime, choklad-saffran och kaffe-mint.

I sann ta-tillvara-på-allt-anda gjorde jag en ljusstake av den överblivna vodka-flaskan – passande nog hade den pappas första bokstav på framsidan. För ett fint naturinslag (och för att dölja etiketten på baksidan) fylldes den med kottar från lärkträdet på vår gård.

Mitt yngsta syskon har jag inte fått krama om än, men vid tillfälle väntar även där ett par likörer, polka och hallon-blåbär. Jag har också stansat in Sasjas bandnamn på ett svart läderarmband, förhoppningsvis blir det en uppskattad avslutning på världens längsta julhelg där i början på januari.

Fick ni något användbart, efterlängtat eller överraskande i paketen i år? Eller skippades klapparna helt? Kanske har du unnat dig något fint på egen hand? Berätta gärna om din jul, hade varit fint att få läsa några rader. En liten berättelse om mina sista dagar på 2017 kommer framöver, till dess vill jag önska er ett himla fint avslut på året och en fantastisk start på det nya <3

6 kommentarer

Livstecken

Bloggosfären anropar Thea – här kommer ett livstecken! Antalet fina berättelser jag har att dela med mig av från min bortavaro är ungefär lika många till antalet millimetrar snö som landade på vårt röda tegeltak där i andra halvan på oktober. Men, innan jag guidar er igenom senhösten tänkte jag beröra det som väntar alldeles runt hörnet, nämligen presentperioden!

På söndag är det farsdag, och i år är jag lite extra nöjd med hans present. Sådär så jag egentligen vill ha den själv. Men det jag tänkte fokusera på i det här inlägget är själva inslagningen – som jag gärna lägger minst lika mycket tanke och energi på som att välja innehållet. Allra helst använder jag pynt som finns på gården – och det var verkligen i sista stund som jag samlade in torkade delar av busken intill bron, frusen daggkåpa och frostbitna lingonknippen. Annars är granris en favorit som alltid är tillgänglig (och som luktar sådär fantastiskt gott).

Jag slänger aldrig de kartonger, snören och inslagningspapper jag får med mig hem. Oavsett längd och skick kan de alltid användas på nytt – det är en rolig kreativ utmaning som dessutom gynnar det både miljö och börs. En helt vanlig kartong kan du enkelt ge en ojämn yta genom hjälp av att dra loss delar med silvertejp. Snöret är från saffransskorporna vi fick av Jonathans mormor förrförra julen och dekorationen i all sin enkelhet är en kvist från gården.

Precis lagom dos kreativitet så här en fredagseftermiddag när mörkret lagt sig utanför fönstret tidigare än någonsin i år. Nu ser jag fram emot att dekorera julklapparna minst lika fint – mitt mål i år är dessutom att majoriteten av inköpen ska vara lokala, utöver de klappar jag tillverkar själv. Är det något ni vill att jag delar med mig av förresten? Hojta i sådana fall, så fixar jag <3

6 kommentarer