Backdrop: Borgahällan

Det är lördag och vi studsar omkring i minibussen där vi färdas längs en lagad (lapptäcksrutig) och sprucken asfaltsväg, härjad av tjälen och den varje år lika plötsliga vårvärmen. Bakom varje kurva väntar ännu en knytnäve–i–magen–vacker–vy; spegelblanka sjöar, snötäckta toppar och skog i lika många nivåer som gröna nyanser. Det är precis som hemma, och ändå precis tvärtom. För jag är på andra sidan länet och västerbottenskusten har ersatts av västerbottensfjällen när vi bromsar in i Borgafjäll.

Det finns ingen tid att förlora; en lagar middag medan tre plattar hår, förlänger fransar och förstärker/framhäver ögonbryn och kindben. Vi två som utgör resten av sällskapet får äran att undersöka omgivningarna för bästa miljö till kvällens fotografering; det tar inte lång tid innan en skogsväg leder oss till Borgasjön. Jag vet inte med er, men enligt mig är bergsreflektioner, drivvedskantade stenstränder, utsikt till jämtland och den 700 meter höga klippväggen Borgahällan en mycket väl godkänd backdrop.

Och alltså, jag är så glad och tacksam över att Zanna och Kikki gav just mig uppdraget att fotografera till deras bröllopsbok. Det är en jäkla ynnest att få jobba i miljöer som dessa, få skapa med hjärtat och samtidigt få njuta i själen.

Gökens lockläte ekar över vattenytan när vi fotar från 21 till 00 samtidigt som vi öser superlativ över omgivningen, utsikten, tystnaden, den ljusa sommarnatten och varandra. Himlen blir några nyanser mörkare när vi vänder tillbaka mot stugan, men när vi stupar i säng har den redan hunnit ljusna igen.

Jag sover som om jag inte sovit på flera år – drömlöst och djupt – innan jag vaknar till skratt och doften av stekt ägg och bacon. Vi sitter länge och sörplar kaffe och debatterar rätt sida att smöra mackan på innan det blir dags att avrunda vår intensiva visit i inlandet, säga farväl till renhjordarna som springer tvärsöver vägar och stugtomter, och he oss ut mot havet igen. Tack för fina timmar Borgafjäll, jag hoppas vi ses snart igen <3

You may also like

12 kommentarer

    1. Alltså verkligen! Berg, snö, dimma och reflektioner i vattnet – blir knappt vackrare och mer fridfullt än så!<3

    1. Åh men tack Wilda, vad glad jag blir! Hoppas du fick en liten känsla för hur det är att faktiskt vara där <3

    1. Och jag kan knappt vänta till dess att jag faktiskt FÅR visa! November känns så himla långt bort, men förhoppningsvis hittar jag några fler bilder jag kan visa som inte ska med i boken och kan visa framöver. Och TACK <3

  1. Åååh, älskade Borgafjäll! Den norrländska naturen är underskattad. En annan blir ju visserligen en aning hemmablind mellan varven, men ibland kan jag stanna upp och inse att ja, det är verkligen en majestätisk natur här uppe. 🙂

    1. Verkligen alldeles för lätt att bli hemmablind, är så glad för åren jag studerade på annan ort så jag insåg att jag inte borde ta det här förgivet! Bor du i Borgafjäll, eller i närheten? 🙂

  2. Åh, kanske bör fara härifrån ett tag jag också då för att uppskatta detta ännu mer. 😉 Bor 12 mil söderut, blir det typ. Ganska på gränsen mellan jämtland och västerbotten! Så borga är det vi far till ifall vi härifrån vill fara till fjällen. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *