Jag tänker att enklaste sättet att skildra berättelserna som skapades i min bortavaro är att återskapa höstens händelser i kronologisk ordning. Så nu backar jag bandet till septembers sista vecka, när gräset fortfarande var grönt och björklöven fortfarande hade klorofyll kvar att plundra innan vinden kastade dem till marken. Vi stannar till på skördemarknadnaden i Lövånger kyrkby – en av årens absoluta höjdpunkter.

Uppradade längs fasaderna på de gamla stugorna står knalleborden. Fyllda till bredden av fisk, bär, saft och bröd. Grönsaker, karameller, produkter för hus och hud, stickade vantar och säsongens växter.

Det är nästan omöjligt att hålla fokus; jag vill stanna och lukta, känna, smaka. Men min tid är begränsad (egentligen hade jag den inte alls, men en måste för fan prioritera) och jag siktar in mig på de bord och stugor som erbjuder det jag kom för; zucchinimarmelad, älgörtsdricka, mjukkaka och blåbärsmust.

Helgen därpå dukar vi upp till en riktig drömfrukost, vi som inte ens är frukostmänniskor. Allt udda loppisporslin fylls med rostbröd och mannagrynsgröt. I varsin kopp; kaffe och te mot trötthet och förkylning.

En såndär typiskt bra start på dagen som en kanske borde unna sig lite oftare – men det är ju så himla skönt att ligga kvar i sängen. Och om inte solen orkar stiga upp, varför ska jag?